Spanish Baroque Era Painter, 1599-1660 Spanish painter. He was one of the most important European artists of the 17th century, spending his career from 1623 in the service of Philip IV of Spain. His early canvases comprised bodegones and religious paintings, but as a court artist he was largely occupied in executing portraits, while also producing some historical, mythological and further religious works. His painting was deeply affected by the work of Rubens and by Venetian artists, especially Titian, as well as by the experience of two trips (1629-31 and 1649-51) to Italy. Under these joint influences he developed a uniquely personal style characterized by very loose, expressive brushwork. Although he had no immediate followers, he was greatly admired by such later painters as Goya and Manet  Related Paintings of Diego Velazquez :. | Portrait du cardinal-infant don Fernando en costume de chasse (df02) | Jacob recevant la Tunique de Joseph (df02) | Philip IV in Army Dress | Portrait of the Jester Don Sebastian de Morra | Joseph's Bloody Coat Brought to Jacob |
Related Artists:
Charles conder
English-born Australian Painter, 1868-1909 English painter, active in Australia and France. He was sent to Australia in 1884 to learn surveying under his uncle W. J. Conder. After about two years in survey camps, he attended evening classes at the Royal Art Society, Sydney; in 1887 he worked as a lithographic draughtsman for the Illustrated Sydney News. Tom Roberts, then in Sydney on a visit from Melbourne, was among the open-air landscape painters that he knew at this time. He taught Conder some of the principles of Impressionism, such as truth to the momentary effect of light and to colour values, and the rejection of the academic ideal of high finish. The most important painting of Conder's Sydney years, the Departure of the 'SS Orient' from Circular Quay, 1888 (1888; Sydney, A.G. NSW), already showed a distinct personal style, combining humour with nostalgia and selective observation with decorative finesse of handling and design. In December 1888 Conder joined Roberts and Arthur Streeton in Melbourne. During the following summers they painted together at the outer suburbs of Mentone, Box Hill and Eaglemont
tidemand
Tidemand kom vid 17 års ålder till Köpenhamns konstakademi, studerade där i fem år, tänkte sedan utbilda sig till historiemålare i Munchen, men valde i stället på en kamrats råd Dusseldorf till studieort och reste dit 1837. Han blev elev av Theodor Hildebrandt, men tog tidigare intryck av Carl Friedrich Lessings relativt realistiska historiemåleri. Hans första större målning behandlade ett svenskt ämne, Gustaf Vasa talar till dalkarlarna vid Mora (1841). Målningen inköptes av Rhens och Westfalens konstförening samt förskaffade Tidemand ett resestipendium från Norge och beställning på en altartavla till Vor Freisers kirke i Kristiania. Han reste sedan till Munchen och Italien, återvände till Norge på ett kort besök sommaren 1842, gjorde en studieresa i fjälltrakterna för att samla material till en påtänkt fosterländsk historiemålning, men kom nu till klarhet över sitt mål. Han ville, som han själv yttrat, skildra detta kraftiga naturfolks karaktär seder och vanor. Hans första tavla i detta syfte var Sagoberätterskan 1844, inköptes av drottning Josefina och förskaffade konstnären medlemskap av svenska konstakademien. Efter nya studieresor i Norge målade han Söndagskväll i Hardanger köptes av Oscar I, på slottet i Kristiania och Gudstjänst i en landskyrka. Han bosatte sig 1845 på allvar i Dusseldorf och vann snart ett namn genom de norska bondelivsbilderna. Samma år målade Tidemand i samarbete med Hans Fredrik Gude den romantiska Brudefärden i Hardanger. Revolutionsoroligheterna hade vid denna tid drivit de norske konstnärerna hem till Norge, och det såg ut, som skulle konsten nu bli rotfäst i hemlandet. Impulsen till en nationell konst gavs, men då lugn åter inträdde, återvände konstnärerna till utlandet. Under de närmaste åren målade Tidemand för det av Oscar I uppförda lilla lustslottet Oskarshal, som pryddes av uteslutande norska konstverk, serien Norskt bondeliv. Hans sista arbete var förstudier till en aldrig utförd historiemålning, Kristian IV grundlägger Kristiania, beställd av Oscar II. Tidemand skapade även tre altartavlor. I samarbete med Gude målade han Afton på Kröderen (1849), Ljustring (1850), Likfärd på Sognefjorden (1853), Fiskare i fara (1859), med Sophus Jacobsen Lappar på renjakt (1873) och med Morten M??ller Sinclairs landstigning i Romsdalen (1875). Han blev av sin samtid hyllad som Norges främsta representativa konstnär. Hans betydelse ligger i att han i sin konst gav uttryck åt det nationella uppvaknandet i sitt hemland. På samma gång föreställde han det norska folket för den stora allmänheten i utlandet. I Tyskland betraktades han som en av de främsta representanter i samtidens konst. Han fick många utmärkelser såväl i Tyskland som i Paris och i England, och hans arbeten såldes till höga pris. Sina mest omtyckta målningar upprepade han med tillhjälp av flera medhjälpare gång på gång, några i ända till 12 exemplar. Många av hans arbeten är återgivna i kopparstick och litografi. L. Dietrichson utgav Adolph Tidemand, hans liv og hans værker (2 delar, 1878-79).
George Bellows
1882-1925 Growing prestige as a painter brought changes in his life and work. Though he continued his earlier themes, Bellows also began to receive portrait commissions, as well as social invitations, from New York's wealthy elite. Additionally, he followed Henri's lead and began to summer in Maine, painting seascapes on Monhegan and Matinicus islands. At the same time, the always socially conscious Bellows also associated with a group of radical artists and activists called "the Lyrical Left", who tended towards anarchism in their extreme advocacy of individual rights. He taught at the first Modern School in New York City (as did his mentor, Henri), and served on the editorial board of the socialist journal, The Masses, to which he contributed many drawings and prints beginning in 1911. However, he was often at odds with the other contributors because of his belief that artistic freedom should trump any ideological editorial policy. Bellows also notably dissented from this circle in his very public support of U.S. intervention in World War I. In 1918, he created a series of lithographs and paintings that graphically depicted the atrocities committed by Germany during its invasion of Belgium. Notable among these was The Germans Arrive, which was based on an actual account and gruesomely illustrated a German soldier restraining a Belgian teen whose hands had just been severed. However, his work was also highly critical of the domestic censorship and persecution of anti-war dissenters conducted by the U.S. government under the Espionage Act.